En (av många) faktorer som påverkar ens kreditbetyg är hur stort underskott man har i relation till sin inkomst. Underskottet uppstår för överskuldsatta genom ränteavdraget i deklarationen. Det kan finnas mer där som till exempel att man sålt aktier med förlust, men för de flesta på jakt ut ur lånekarusellen är det räntorna som ligger till grund.
En vanlig uppfattning är att underskottet inte får vara mer än 15-20% av den deklarerade inkomsten för att man ska vara aktuell för lite högre lånesummor, men helst bör den nog vara ännu lite lägre än så - samtidigt får den inte vara för låg i förhållande till de skulder som syns på kreditupplysningen. Det sista antyder att man själv kan påverka hur stort underskott man har, och det är precis vad man kan. Det står oss nämligen fritt att yrka hur litet ränteavdrag vi vill när vi deklarerar och på så sätt kan man alltså styra underskottet.
Inför ett samlingslån kan det därför vara en klok strategi att inte ta upp alla ränteavdrag i deklarationen utan lägga sig på en lite lägre nivå. Konsekvensen blir en lägre skatteåterbäring till midsommar, men det fina är att man (förhoppningsvis efter en lyckad låneansökan) kan begära omprövning och rapportera in rätt siffror tillsammans med underlag till Skatteverket och få dessa pengar tillbaka vid ett senare tillfälle. Denna omprövning har man 5 år på sig att begära, och man behöver också styrka de korrigerade uppgifterna med kontrolluppgifter från långivarna så spar på dessa när de dyker upp runt årsskiftet inför deklarationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar