Hur förbättrar man sitt kreditbetyg?

Sedan det här inlägget först publicerades 2015 har UC infört ett nytt betygssystem som än så länge körs parallellt med det gamla. Det nya har formatet 0-999 där 999 är bäst och ska användas som mått på hur pålitlig man är som kund när det gäller blancolån. Än så länge finns väldigt lite information rörande hur det skiljer sig från det gamla systemet rent praktiskt, så innan vi känner till något annat kan man utgå från att de "gamla" metoderna fortfarande är giltiga.

Jag gissar att du besöker den här bloggen för att du hamnat i en situation som blivit allt mer ohållbar, med en ständig jakt på nya lån och en dröm om det där samlingslånet som skulle lösa precis allting. Du har kanske provat att söka hos flera olika låneförmedlare och hos alla tänkbara banker och kreditinstitut, men faktum är att det bästa sättet att få ett samlingslån (dvs ett lån som löser in alla småskulder så man slipper betala ränta och amorteringar på flera mindre dyra lån) är att sluta försöka.

I Sverige är det Upplysningscentralen (UC) som styr över förutsättningarna för att få lån. UC är ett kreditupplysningsföretag som kan misstas för en myndighet av något slag, men som faktiskt ägs av våra svenska storbanker. Deras modell för att beräkna kreditvänlighet mynnar ut i ett kreditbetyg som i procent mäter risken för att få en betalningsanmärkning de kommande 12 månaderna. Detta kreditbetyg delar upp den svenska befolkningen (alla över 18 har ett kreditbetyg hos UC) i olika jämförelsegrupper och i en kreditvärdighetsskala i flera steg, från Utmärkt till Svag.

Betygsskala
Utmärkt = 0,1 %
Mycket bra = 0,2 -0,9%
Bra = 1,0 – 4,0%
Mindre bra = 4,1 -25,0%
Svag = 25,1% - 99,9 %

Systemet är egentligen helt sjukt. Det är alltså siffran som kreditbetyget representerar som i mångt och mycket avgör om får låna eller inte, trots att UC dels inte ser alla lån och krediter (SMS-lån syns till exempel inte alls), och dels inte vet någonting om tillgångar eller besparingar. Systemet är således högst bristfälligt, men ändå sätts alla större lån utifrån det. Det jag nu ska gå in på är hur man "jobbar" med sitt kreditbetyg av vad man kan göra för att förbättra det. Lönen är så klart en faktor, men eftersom man ganska sällan kan göra så mycket åt den alla gånger finns en hel del annat man kan göra:

1. Om du har betalningsanmärkningar finns bara ett råd: ge det tid. Det är ingen idé att söka något större lån för man kommer aldrig få igenom det. Först när anmärkningen försvunnit kan något hända, men under tiden kan man jobba med kreditbetyget enligt punkterna nedan som man senare har nytta av. Har du skuldsaldo är det ännu värre och om man inte tänkt släppa allt till Kronofogden (som faktiskt kan vara ett vettigt alternativ) utan kämpa på måste man betala bort skuldsaldot och vänta ut två år innan noteringen om historiskt skuldsaldo försvinner.
2. Skaffa ett årsabonnemang på tjänsten "Mitt kreditbetyg" hos minuc.se. Det är som att ge pengar åt sin värsta fiende, men det är enda sättet att få koll på hur långivarna ser på ens förutsättningar, och vad man kan göra för att maximera sina chanser till ett samlingslån. 300 kr tar de för ett år och man får se det som att man betalar för att knäcka deras kreditvärdighetsmodell.
3. Sluta sök nya lån. För många förfrågningar sätter stopp för en ansökan direkt, särskilt om den nyligen tagits då de som tittar på upplysningen inte kan veta om lånet beviljats eller inte. För många förfrågningar antyder också om en viss desperation, trots att man kanske bara vill se sig om och jämföra räntor. Man bör inte ha fler än 9 förfrågningar (och ingen yngre än en dryg månad), men helst ännu färre. ICA Banken nekar till exempel direkt om man har fler än 5.
4. Om du har möjlighet att betala bort några skulder ska du i första hand betala bort kreditkort, en låneform som UC tycks anse vara den allra värsta. Här finns det dock ett trick, har man flera kreditkort är det bra att betala bort och avsluta alla, alla utom ett. Det är nämligen bra att ha ett outnyttjat kreditkort kvar i sin upplysning. Det beviljade beloppet ska inte vara särskilt högt (man kan ringa till kreditkortsbolaget och sänka taket om det är över 15-20 000 kr) och man ska inte röra krediten. Teorin här är att UC ser den outnyttjade krediten som en buffert som minskar risken för en betalningsanmärkning.
5. Blanka förfrågningar är förödande. En blank förfrågan är en förfrågan från ett inkassobolag och man känner igen dem på att de ofta har en tillhörande text i stil med "ärendenr: xxx". Man får dem om man kommit efter med betalningarna hos något inkassobolag och man måste därför gör allt i sin makt för att prioritera den sortens räkningar. En blank förfrågan kan resultera i ett kreditbetyg på väl över 80 och stannar kvar ett helt år. I bakgrunden kan man dock fortsätta förbättra sina förutsättningar även om det inte syns förrän den är borta.
6. Minimera underskottet i deklarationen. Har man många lån är det stor risk att man också har ett väl tilltaget underskott. Det är såklart ett mycket välkommet tillskott när skatteåterbäringen kommer, men det påverkar möjligheterna till ett samlingslån negativt. Det är fritt fram att inte ta med alla ränteavdrag i deklarationen (och man kan till och med begära en omprövning senare och ta med dem på nytt om man fått ett lån), vilket ger bättre förutsättningar. Generellt sett kan man säga att underskottet inte får vara mer än ca 15% av den deklarerade inkomsten, så om man lägger sig där någonstans får man fortfarande lite till midsommar.
7. Utöver detta finns det ytterligare ett knep, men det är lite i gråzonen. Har man lite koll på sin budget och man känner att man klarar det kan man nämligen ersätta lånen som syns hos UC med lån som inte syns. Det finns en hel radda mindre långivare som inte rapporterat in till UC och om man lånar av dem för att betala bort de som syns kommer kreditbetyget förbättras som följd. Kruxet är att de vanligtvis är försedda med betydligt sämre lånevillkor så detta tilltag kommer försämra din ekonomi men förbättra ditt kreditbetyg. Sa jag att systemet är sjukt? Mer om detta kommer i ett senare inlägg.

Nyckelordet är i de flesta fallen tid. Från det att jag blev medveten om kreditbetyg och hur man kan påverka det tog det mig över ett år innan jag kom ner på en nivå (strax under 10) där jag kände att det var läge att försöka mig på ett samlingslån. Valet föll på Bank Norwegian (nedan kallad BN) eftersom jag läst mig till att deras bedömningsmodell tillät lite sämre kreditbetyg.

Eftersom BN tar ut en högre ränta än vad de traditionella storbankerna gör så skiljer sig även de olika bankernas målgrupper åt. Storbankerna är intresserade av så låg risk som möjligt och så säker vinst som möjligt, vilket gör att de bara beviljar de med väldigt goda förutsättningar. Man kan till och med argumentera för att storbankerna bara lånar ut åt de som egentligen inte behöver låna, men det är en helt annan diskussion. Med den högre räntan kan BN ta lite större risker vilket gör att de kan bevilja samlingslån åt fler som verkligen behöver det, och lyckas man få ett gör det underverk med kreditbetyget. När alla mina andra lån avslutats och ersatts av lånet från BN hamnade jag på 1,2 i kreditbetyg vilket innebar att jag kunde skaffa mig ett nytt samlingslån till bättre villkor hos SEB (genom mitt medlemskap i fackförbundet Unionen) och för det är jag evigt tacksam Bank Norwegian - som i sin tur kan använda mitt avbetalade lån för att bevilja någon annan som fastnat i lånefällan.

Idag (2019) har jag mitt lån hos Coop MedMera då jag fått bättre ränta där, men nu när den totala skuldbördan gått ner en bit under 300 000 funderar jag på om det inte börjar bli dags att testa om Bynk kan pressa den räntan ytterligare något. Jag lockas där av den flexibilitet deras lån tycks ha, och det finns en viss trygghet i att de har upp till fyra betalningsfria månader per år, även om det bästa så klart är att inte utnyttja dem.