måndag 31 augusti 2015

Hur fungerar snöbollsmetoden? - Bli skuldfri med snöbollseffekten!

Detta inlägg innehåller annonslänkar.

Om man har hamnat i ett läge där man dragit på sig en massa skulder i form av lån, avbetalningar och krediter är ett av sätten att ta sig ur skuldfällan att betala tillbaka lånen enligt snöbollsmetoden. Låt oss säga att du har skulder enligt nedan:

  • Kreditkort 1: 15 000 kr, 750 kr i månatlig betalning
  • Kreditkort 2: 25 000 kr, 1 250 kr i månatlig betalning
  • Avbetalning 1: 5 000 kr, 300 kr i månatlig betalning
  • Avbetalning 2: 10 000 kr, 600 kr i månatlig betalning
  • Blancolån 1: 30 000 kr, 700 kr i månatlig betalning
  • Blancolån 2: 70 000 kr, 2 000 kr i månatlig betalning
  • Blancolån 3: 150 000 kr, 3 500 kr i månatlig betalning
  • Billån: 45 000 kr, 900 kr i månatlig betalning
Totalt sett landar då utgifterna för amortering och räntor på 10 000 kr i månaden, och de totala skulderna är på 350 000 kr. Det vanligaste sättet att ge sig på utmaningen att göra sig skuldfri är då att försöka betala bort de lån med sämst ränta först, och det är så klart vettigt, men då får man inte den snöbollseffekt vi är ute efter här. Tanken är istället att man ska betala så lite som möjligt på lånen, be om amorteringsfria eller betalningsfria månader och lägga det utgiftsutrymmet på att istället betala bort det minsta lånet, oavsett hur ränteläget ser ut. I exemplet ovan är det alltså Avbetalning 1 på 5 000 kr som ska bort först. När man väl fått bort den skulden är det Avbetalning 2 som gäller följt av Kreditkort 1 osv.
Ett ungefärligt exempel: Avbetalning 1 är normalt betalat på ca 20 månader, men eftersom många lån och krediter tillåter betalningsfria månader 1-3 gånger om året kan vi snabba upp betalningen för detta lån genom att exempelvis be om en betalningsfri månad för Kreditkort 2, Blancolån 1 och 2, vilket gör att det istället är avbetalt på bara 5-6 månader. 
Under dessa 5 månader har Avbetalning 2 minskat till omkring 8 000 kr, och tack vare att Avbetalning 1 nu är borta kan man öka återbetalningstakten från 600 kr i månaden till 900 kr i månaden, vilket gör att Avbetalning 2 kommer vara betalt på ca 10-12 månader (beror dock helt på hur räntan ser ut). Kan man dessutom få en avbetalningsfri månad eller två på de andra lånen kan vi vara nere på 7-8 månader när vi ger oss i kast med det tredje lånet, Kreditkort 1, som vi då helt plötsligt kan öka betalningen per månad på från 750 kr till 1650 kr, vilket gör att det också betalas bort i snabb takt och så här fortsätter det...
Det här upplägget ger två effekter vi är ute efter - dels skapar man en snöbollseffekt genom att frigöra den summa man varje månad fick lägga på det minsta lånet som man istället kan lägga på det näst minsta, och på så sätt betala bort även denna skuld lite snabbare och dels belönas man också med känslan av att det går framåt, att något händer, att skuldberget påtagligt minskar. 

Tanken här är också att man ska använda alla oförutsedda inkomster (jo, det finns sådana också även om det motsatta tyvärr är vanligare) till att betala på den minsta skulden för att snabba på det hela och frigöra än mer utrymme.När man sedan är på de sista lånen kommer avbetalningen gå mycket snabbt eftersom man fortfarande betalar in 10 000 kr varje månad, precis som i början.

Ett tips i sammanhanget är att försöka börja med att skapa en liten buffert för oförutsedda utgifter. Det är just sådana som de flesta bommar på och tvingas till nya lån, och kan man så är det en viktig nyckel på resan till ett skuldfritt liv. Se till att ha bufferten på ett annat konto än ditt vanliga, gärna i en bank som har sparränta från första kronan och som omfattas av den statliga insättningsgarantin, till exempel Marginalen Bank.

Man behöver heller inte fortsätta rulla snöbollen hela vägen till sista lånekronan är borta, efter ett tag, när skulderna och antal lån minskat kan det mycket väl finnas långivare som är villiga att samla alla kvarvarande lån, till exempel Bank Norwegian som kanske främst riktar sig till personer som inte har helt perfekt kreditbetyg. Lite högre räntor, men godkänner å andra sidan fler än storbankerna. Läs mer om mina egna erfarenheter av Bank Norwegian här.

söndag 30 augusti 2015

Kan man få bättre kreditbetyg genom att ta nya lån?

Detta inlägg innehåller annonslänkar.

Det här är lite halvkontroversiellt eftersom man absolut inte ska ta nya lån när man jobbar med sitt kreditbetyg, men ett sätt att komma ner på ett nivå som kan ge ett fint samlingslån är faktiskt att ersätta lån som syns på UC med lån som inte syns, trots att dessa nästa alltid är mer kostsamma. Det är alltså en kalkylerad förlust man gör för att "lura systemet" och därigenom få en högre kreditvärdighet trots att man helt plötsligt betalar mer i räntor och amorteringar än tidigare. Viktigt dock att man bara ger sig in i det här när man tror att det kan vara skillnaden på ett beviljat samlingslån eller ett avslag, och att det nya lånet faktiskt används till att betala bort synliga skulder.

För min egen del hade jag en väl utstuderad plan för det här om min ansökan till Bank Norwegian hade misslyckats (vilken den lyckligtvis inte gjorde), och det är främst ett sådant scenario den här planen är applicerbar på. Jag hade ett flertal kreditkort på totalt 45 000 kr som jag tänkte "trolla bort" genom två nya, dyrare lån och på så sätt sänka mitt kreditbetyg. Så illa är det nämligen ställt med lånekarusellen i det här landet att en försämrade ekonomi i form av lån som inte syns på UC innebär en förbättrad kreditvärdighet i bankernas ögon.

Rent konkret går det till så här: säg att det på din upplysningskopia finns listat ett antal lån, kanske ett par kreditkort och en varuhuskredit etc på en total summa som tillsammans uppgår till max 25 000 kr, eller hellre, något lägre. Dessa synliga lån kan då betalas bort genom att ta ett nytt lån hos Monetti eller Frogtail (upp till 50 000 kr), som antagligen innebär en högre månadskostnad då räntorna är rejält tilltagna, men man kan vara i ett läge där en kortsiktig förlust vägs upp av ett förbättrat kreditbetyg som kan möjliggöra ett stort samlingslån. Räkna lite på det och om förlusten känns acceptabel i förhållande till ett förbättrat kreditbetyg kan det löna sig i längden.

torsdag 27 augusti 2015

Hur blir man skuldfri?

Detta inlägg innehåller annonslänkar.

För min egen del hamnade jag i trångmål under studenttiden när min fru inte längre fick studiemedel och vi fick klara oss på ett CSN-lån och studiebidrag som på den tiden uppgick till ca 7000 kr. Det gick helt enkelt inte, men istället för att försöka ta hjälp av våra föräldrar eller samhällets skyddsnät löste vi det med kreditkort. På kreditkort. På kreditkort. Även efter studierna fortsatta svårigheterna då vi varvade arbetslöshet med deltidsjobb. Pengarna räckte aldrig till, och varje månad var en kamp, och varje gång räkningarna skulle betalas satt man där med en klump i bröstet och en allmän förtvivlan. Inkomsterna och utgifterna gick aldrig ihop och varje månad övertrasserade vi våra kreditkort (som till slut uppgick till 7-8 stycken). Läget var så illa att vi i slutet av månaderna fick vi använda bensinkortet till att köpa bensinmacksdyr mat.

Efter flera års lidande lade vi korten på bordet och berättade för min hustrus föräldrar som gick i borgen för ett samlingslån. Här begick vi dock alla fel som tänkas kan. Vi lånade för låg summa eftersom vi skämdes över hur mycket som behövdes, samtidigt som vi inte hade någon budget och därmed ingen aning om vilka utgifter och inkomster vi hade. I slutändan innebar detta att vi fick ett nytt stort lån utöver flera av de tidigare. Det här var naturligtvis hål i huvudet, men eftersom våra inkomster fortfarande inte räckte till fick vi alltså fortsätta på den inslagna banan med kreditkort. Idag hade vi antagligen vänt oss till SMS-lånen, men dessa var endast i sin linda när detta utspelade sig år 2010. Banken var nog ganska nöjda med två så stabila borgensmän, men det förvånade mig då att de inte ville se någon budget eller sammanställning av våra skulder. Senare erfarenheter har dock gjort det väldigt uppenbart att sådana kontroller i det närmaste inte förekommer.

Ganska kort tid efter samlingslånet var vi alltså i en värre situation än innan, vilket också gav mig tre betalningsanmärkningar när jag var sen med tre räkningar i februari-mars 2010. Något oväntat blev det faktum att jag sades upp (efter nio års deltidsarbete) från mitt jobb i april 2010 början på en mycket långsam vändning. Jag hade fem månaders uppsägningstid, men bara två veckor efter beskedet gjorde jag min första dag på en ny arbetsplats, med en tusenlapp mer i lön som konsult. Ekonomiskt gjorde det ganska liten skillnad, men nu var jag garanterad en lön på 20500 jämfört med att tidigare ha behövt jobba OB på helger och kvällar för att komma upp i 19500.

Efter ett år anställdes jag av firman som anlitat konsultbolaget, och kunde plussa på ytterligare ett par tusenlappar på lönen. Nu höll vi oss plötsligt flytande, men likväl innebar det maxade kreditkort varje månad och ingen direkt ljusning i sikte. Det är någonstans här jag för första gången upprättar en budget, och jag lägger upp det så att jag har koll på kända in- och utgifter för 10 år framöver, och kan följa hur låneavbetalningarna fortskrider och får en helt ny och avgörande överblick. Med budgeten kan vi trimma lite ytterligare utgifter genom att byta lite försäkringsbolag och elbolaget, men till slut kan man konstatera att summan som går ut varje månad är mer eller mindre permanent.

För att komma ur situationen jag försatt mig inser jag att jag behöver göra något radikalt med inkomsterna. Jag tar mitt nya jobb på största allvar och avancerar snabbt till att bli en av de bästa. Jag tar på mig nya arbetsuppgifter och löser dessa. Det ger resultat. I första hand genom en bra löneutveckling vid de årliga revisionerna, men ”genombrottet” kommer när chefen slutar och vill ha med mig till en ny stad och en ny arbetsgivare. Vi vill inte gärna flytta, men när lönen höjs med 25% går det inte att säga nej. Sagt och gjort, vi hamnar i en ny stad med högre inkomst och nu börjar det sakta bli bättre och bättre ekonomiskt, men det blir ändå till att hålla sig mer eller mindre bara flytande i två år innan mitt kreditbetyg blivit så pass bra att jag kan få ett nytt samlingslån från Bank Norwegian som innebär den stora vändningen.

Jag har egentligen bara gott att säga om Bank Norwegian, de har hittat ett segment som ingen annan lånar ut till, högre belopp till högre räntor – men utan att närma sig ocker som tex Big Bank och Cash2you m.fl. Jag beviljades ett lån på 270 000 till ca 15% ränta vilket vände allt för oss. Visst, räntan är ganska hög, men om man är van vid många mindre lån och räntesatser på över 30% innebär ett samlingslån väldigt många frigjorda tusenlappar i månaden. …och man kan när som helst sedan lösa hela lånet genom att ta ett nytt samlingslån hos en annan bank, för när väl Bank Norwegian-lånet registrerades hos UC och alla smålån försvann blev mitt kreditbetyg så pass bra att jag kunde få ett nytt lån hos SEB till 4,8% ränta, vilket ytterligare minskade de månatliga utgifterna rejält. SEB-lånet kunde jag få genom mitt medlemskap i fackförbundet Unionen och är ett så kallat medlemslån med samma låga ränta till alla medlemmar.

Lånet hos Bank Norwegian är alltså ett lån som avsevärt kortar ned tiden man behöver gå med väldigt höga lånekostnader fördelade på flera mindre lån och en ”genväg” till det där riktigt fördelaktiga samlingslånet. I kommande blogginlägg kommer jag bland annat ta upp mer om hur man praktiskt kan gå tillväga för att förbättra sitt kreditbetyg, även om den största ingrediensen är tid. Tid att vänta ut alla förfrågningar man dragit på sig och som mer eller mindre omöjliggör lån.

Här är jag idag. Visserligen inte skuldfri, men med ett stort blancolån som jag gladeligen betalar på varje månad istället för otaliga smålån, kreditkort och avbetalningar. Jag betalar nu ca 3 900 kronor i månaden på detta lån - istället för ofattbara 14 000 för ett par år sedan. Ute ur skuldfällan!